Campbell Brothers på Pakistan Aid konsert!

Campbell Brothers(USA), är en av Scandinavian Blues Partys huvudartister, men de uppträder också på Pakistan Aid konserten i Stadskyrkan på söndag kväll kl 19.30. Pakistan Aid konserten, (Hjälp Pakistan), kom till av två orsaker, berättar Förbundet Kyrkans Ungdoms verksamhetsledare Per Stenberg, dels för att vi vill bjuda på unik och bra musik, dels för att vi vill hjälpa översvämningsoffren i Pakistan. Det här konceptet har möjliggjorts av en mängd företag i Karlebynejden. Dessutom har Martyrkyrkans Vänner r.f. lovat att lägga på 20 cent på varje euro som kommer in i kollekten.

Campbell Brothers har växt upp i svarta kyrkor i USA. De spelar så kallad Sacred Steel-musik, dvs traditionell gospel men istället för orgel och kör används sk. Lapsteel-gitarrer som vi vanligtvis förknippar med country- eller Havaimusik. Vi kan alltså vänta oss svängig bluesgospel med ett unikt sound och kryddat med gott budskap. När Karleby svenska församling senast sammarbetade med Scandinavian Blues Party och Robban Hagnäs fylldes stadskyrkan av mänskor som fick njuta av Holmes Brothers gospel. Jag bekantade mig med Campbell Brothers vid en bluesfestival i Sverige och blev begeistrad över deras sound, attityd och positiva utstrålning, berättar Robban. Sen besökte bröderna bl.a. Kaustby Folkmusikfestival för ett par år sedan och fick en översvallande respons. Med i söndagskvällens konsert är också KU:s Gospelkör under ledning av Torbjörn Sandell.

Här är några bilder från Campbell Brothers konsert på Kaustby Fölkmusik Festival, 14.7 2008 - foto: Per Stenberg

Arrangörer för Pakistan Aid konserten är Förbundet Kyrkans Ungdom, Martyrkyrkans Vänner och Karleby svenska församling.

Ryktena kunna ej svika...:)

det ryktas att vi gör kyrkohistoria denhär veckan i Åbo.

Enligt upplysta källor som bloggredaktionen har stått i kontakt med under Repövningen är dethär det kyrkliga arbetets största repövning genom tiderna - för att komma i närheten måste man gå flera tiotal år bakåt i tiden. Men över 30 utövare av försvarsmaktens kyrkliga arbete lär inte ha varit på repövning på samma gång.

Det intressanta är att vi är 8 svenskspråkiga, och resten finskspråkiga. Dethär ger oss den ovanliga godbiten av en inblick i det finska kyrkliga livet.

Playa del Pansio är ett trevligt ställe med god mat, bra sotkubetjäning (Speciellt öppnat pitoreskt sotku ute vid skjutbanan vackert beläget invid en sjöstrand).

Det ger oss också möjlighet att åtminstone denhär veckan komma ur ankdammen och lobba för finlandsvenskheten bland finska kolleger. Många intressanta bekantskaper..:)

Få se vad morgondagen för med sig. Denhär har inneburit försvarspolitiska penseldrag med stor bredd, praktiska råd och erfarenheter från militärprästerskap både i reserven och i aktiv avlönad tjänst, krisplansfunderingar och en hel del smått och gott...Bastu och sodemunk inte att förglömma...

Peace från Playa del Pansio

Repövande....

Idag(16.3) som är den 2. dagen på repövningen för präster i Åbo, har vi fått känna oss som genomsnittliga reservister. 20 skarpa skott är den linje som huvudstaben har målat upp som ranson för varje enskild reservist som går repövning i år.

För oss som har andlig krigsföring som huvudgren räcker det gott och väl med känslan av att få in de flesta skott på tavlan. Frågan om vi som präster ska bära vapen eller inte är ju ändå en fråga som vållar huvudbry. I självförsvars syfte kan det väl gå ann. However, en skjutning för 30 reservister som skjuter 20 skott tar about en effektiv arbetsdag i anspråk, inklusive vapenvård, siktesinställningar osv...

Vårt skarpskytte fortsatte efter middagen. Väl bänkade i militärens minibuss fick vi höra orsaken till att vi skulle till Dragsvik, träffa KBG, genomföra Nattvardsmässa med dem (vilket föll på min lott) och resten av gänget skulle hålla varsin andakt på olika enheter. Även om denhär uppgiften bestod i att på kort varsel producera innehåll klart att leverera så kändes det meningsfullt.

KBG gruppen beväringar var ovanligt stor och vi trivdes i deras sällskap.

Enhetsbesöken gick också bra, kvällsandakter är en utmaning men de tre som jag hann se verkade ändå ge nåt matnyttigt åt beväringarna...

Dethär var mitt första blogginlägg på nån månad - hoppas ni kära läsare har det bra och kommer ihåg det andliga arbetet i försvarsmakten i era aftonböner.

Peace

Som ringar på vattnet...och andra ahaa upplevelser...

Ibland får vissa dagar temat - vissa veckor får ett samfällt budskap - vissa tider blir fulla av Kairos-ögonblick, sekunder då Gud liksom stannar upp mig och vill visa mig nåt...

Den senaste veckan har varit sån. På trettondagsafton gjorde jag en intervju för Kummin med ett par Kokkolabor som kommit att hjälpa utvecklingsstörda och andra i Estland. Dehär varma aktivisterna använde denhär kända metaforen, som ringar på vattnet för att tala om hur deras hjälpverksamhet nått vidare, vuxit större än de från början kunde tänka sig. Bara genom att långsamt skapa förtroende, få vänner och samarbetsparter har dehär mänskorna tillsammans med ett tiotal andra nu en hjälpverksamhet som når till 10 instituioner för utvecklingsstörda i Estland. Dessutom hjälper de en hel del andra som faller emellan i ett land under kraftig utveckling.

Idag var jag på Crosspoint, fick sitta i bänken och njuta. Nina Åström stod för undervinsingen som egentligen också den var en reseberättelse(liksom intervjun tidigare) genom en knappt 10-årig missionsresa i Ryska fängelser från måskva till de sydöstraste områdena i dethär vidsträkta landet. Nina navände samma metafor om ringar på vattnet för att beskriva vad som händer när en fängslad männskas liv förändras. Det påverkar inte bara den personen, utan familjen, medfångar, eventuella kommande brottsoffer som nu inte behöver bli offer och slutligen igen nya förvandlade fångar. Detta eftersom många av dem som kommer till tro i Ryska fängelser efter en eventuell frigivning vill arbeta för att hjälpa sina forna kolleger i fängelserna.

Jag går också en ledarskapsskolning vid Optima i Jakobstad. Vår mentor Harald Finne presenterade sig i torsdags och berättade om sitt engagemang som coach för företagsledare och mentor för andra. Han berättade om hur också de högsta hönsen är vanliga människor, som kämpar för att hålla balans i livet. Som dras med vanliga problem med för lite tid i familjen, för mycke jobb, fel prioriteringar och problem med att delegera. Han sade att han ännu inte mött nån riktigt klok människa som han hade förväntat sig när han var yngre. Alla är bara vanliga människor.

Nina berättade också hon om den märkliga upplevelsen i både fängelser och på mera luxusiösa konserter med kända artister och förkunnare. Alla är vi människor som vill bli sedda, hörda och älskade!

Vad innebär nu mina ringar på vattnet och dessa vanliga människor. Jo det lilla du och jag kan göra för våra medmänniskor är viktigt, de kan bli som ringar på vattnet. Om det sen är höghöns eller vanliga vardagsdonare, adliga eller brottslingar vi har att göra med är vi alla bara människor. Med samma längtan att dela kärlek, omsorg, glädje och betydelsefulla ögonblick med varandra. Det innebär också att de begränsningar vi upplever väldigt mycke finns bara i våra huvuden. Du och jag är vanliga mänskor, de e Nokiabossar och ryska fångar också. Guds möjligheter är obegränsade, vägarna är öppna - va spännande att se vart de leder!