Ryktena kunna ej svika...:)

det ryktas att vi gör kyrkohistoria denhär veckan i Åbo.

Enligt upplysta källor som bloggredaktionen har stått i kontakt med under Repövningen är dethär det kyrkliga arbetets största repövning genom tiderna - för att komma i närheten måste man gå flera tiotal år bakåt i tiden. Men över 30 utövare av försvarsmaktens kyrkliga arbete lär inte ha varit på repövning på samma gång.

Det intressanta är att vi är 8 svenskspråkiga, och resten finskspråkiga. Dethär ger oss den ovanliga godbiten av en inblick i det finska kyrkliga livet.

Playa del Pansio är ett trevligt ställe med god mat, bra sotkubetjäning (Speciellt öppnat pitoreskt sotku ute vid skjutbanan vackert beläget invid en sjöstrand).

Det ger oss också möjlighet att åtminstone denhär veckan komma ur ankdammen och lobba för finlandsvenskheten bland finska kolleger. Många intressanta bekantskaper..:)

Få se vad morgondagen för med sig. Denhär har inneburit försvarspolitiska penseldrag med stor bredd, praktiska råd och erfarenheter från militärprästerskap både i reserven och i aktiv avlönad tjänst, krisplansfunderingar och en hel del smått och gott...Bastu och sodemunk inte att förglömma...

Peace från Playa del Pansio

Repövande....

Idag(16.3) som är den 2. dagen på repövningen för präster i Åbo, har vi fått känna oss som genomsnittliga reservister. 20 skarpa skott är den linje som huvudstaben har målat upp som ranson för varje enskild reservist som går repövning i år.

För oss som har andlig krigsföring som huvudgren räcker det gott och väl med känslan av att få in de flesta skott på tavlan. Frågan om vi som präster ska bära vapen eller inte är ju ändå en fråga som vållar huvudbry. I självförsvars syfte kan det väl gå ann. However, en skjutning för 30 reservister som skjuter 20 skott tar about en effektiv arbetsdag i anspråk, inklusive vapenvård, siktesinställningar osv...

Vårt skarpskytte fortsatte efter middagen. Väl bänkade i militärens minibuss fick vi höra orsaken till att vi skulle till Dragsvik, träffa KBG, genomföra Nattvardsmässa med dem (vilket föll på min lott) och resten av gänget skulle hålla varsin andakt på olika enheter. Även om denhär uppgiften bestod i att på kort varsel producera innehåll klart att leverera så kändes det meningsfullt.

KBG gruppen beväringar var ovanligt stor och vi trivdes i deras sällskap.

Enhetsbesöken gick också bra, kvällsandakter är en utmaning men de tre som jag hann se verkade ändå ge nåt matnyttigt åt beväringarna...

Dethär var mitt första blogginlägg på nån månad - hoppas ni kära läsare har det bra och kommer ihåg det andliga arbetet i försvarsmakten i era aftonböner.

Peace